Ni vet kanske hur jag sagt att Dizzy är den envisaste hunden jag mött? Jag tar tillbaka det. Zooey är den mest envisaste och tjurigaste hund/valp som existerar. Jag tyckte att Dizzy var illa när hon var yngre, men Zooey tar nog priset. Hon tar inte åt sig av någonting man säger åt henne. Skäller man ut henne för någonting så blir hon itne ens berörd, inte det lilla minsta. Jag har prövat det mesta och inget funkar. Och hon bits sååå mkt. Och skulle man säga till henne så blir hon bara med galen.. Herregud..

Och Vilda gillar inte alls Zooey, så fort Zooey ens rör sig så flyger Vilda på henne. Fast jag tycker det bara är bra, för Zooey är så jäkla kaxig och är på Vilda fast Vilda säger till 1000 ggr. Så jag låter hon hålla på..

Idag hamnade jag och Zooey i storbråk. Dom var hit ikväll för att hämta min syster som sovit här några dagar och dom hade med sig Zooey såklart. Iallafall så tar Zooey ett av mina hundar hundben, så jag tar min chans att pröva ta ifrån henne det, eftersom jag tycker det är viktigt att man kan ta ifrån hundarna vad som helst utan att dom blir sur. Det gjorde jag ju på Dizzy och Vilda och jag kan ta ifrån dom vad som helst. 
Oallafall så gick det ju inte riktigt som jag hade tänkt. Zooey blev skitförbannad. Hon visade alla tänder hon hade och morrade åt mig, men sådant får inte mig att backa, jag kan ju inte låta henne tro att jag blir berörd av det: Så jag ställer mig över den morrande monstret och skakar ut hundbenet ur käften på henne och fångar upp det varav hon biter mig i fingret så blodet bara rinner. Och hon forsätter att morra och visar tänderna och jag håller fast henne mot golvet fast bestämt att inte släppa henne förrän hon slutar. Men jag måste ta ett omtag för jag höll på tappa taget och hon slingrar sig och hugger tag i mitt armveck och får till ett riktigt tjuvnyp och mitt armveck blir genast mörkrött och stort och börjar även blöda där. Men jag håller kvar henne och hon morrar och återigen morrar, tilslut inser hon att hon absolut inte tar sig upp och att hon absolut inte kommer åt mig så istället börjar hon gnälla som en galning, precis som jag skulle stå och sparka på henne och slita av henne pälsen. Tillslut ger hon upp och då kliver jag upp och går på toa för att tvätta rent mina sår, det gjorde så ont att jag grät inför dom andra, och det brukar jag inte göra, sådant vill jag oftast dölja. 
Nu var ju inte heller situation riktigt som hon var van vid heller, hemma där hon bor går det ganska bra säger dom, hon vill gärna behålla grejerna men hon har aldrig gjort så. Men nu var vi ju hemma hos mig och det fanns redan 2 hundar här, men ändå. Det där är inte ett tillåtet beteende.

Jag blir oftast förvånad över hur jäkla tuff hon är. som sagt, jag har har Dizzy, som alla ansett vara en jäkligt envis och tuff hund. Om man skällt ut henne har hon knappt reagerat, men hon har reagerat mer än vad Zooey gör. Och jag kommer ihåg första gången Dizzy morrade åt mig och visade tänderna, det var när hon för första gången fick grisöra.. Jag gjorde precis samma sak på Dizzy som jag gjorde på Zooey nu och Dizzy har aldrig sedan dess morrat åt mig, hon slutade direkt.. Så nog är Zooey något att jobba med, ordentligt dessutom. 
Det kliar lite i fingrarna för jag vill gärna ta mig ann den uppgiften, att träna Zooey, men nej nej, det är min systers hund och hon ska få träna henne som hon vill.. Men ändå, jag gillar utmaningar! MEd Dizzy var det träna som en dåre i 2 år innan jag fick henne någorlunda "okej", men med Vilda var det inga problem alls, hon lyssnade på allt jag sa. 
Zooey är förresten lika hög som Vilda nu, helt otroligt..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är pinsamt längesedan jag skrev.. Men jag vet inte, jag glömmer bort den här bloggen på något vis.Men det har ju hänt lite sedan sist jag skrev.Vilda har ju blivit mamma igen! Den 26 mars föddes det 6 valpar, 3 tikar och 3 hanar även denna gång :...

Jag tänkte uppdatera när Vilda blev parad, men precis vid spänningen i samband med Vildas parning så hände det en grej som förändrade mångas liv. Min älskade moster gick hastigt bort, utan någon som helst förvarning och all fokus lades på det.. Men s...

Idag åkte Vilda med Monica ner till Skåne för parning! Vi mötte Monica på tågstationen här i Sundsvall och jag kan ju säga att Vilda blev riktigt glad. Monica ropade på henne och Vilda tittade för fullt och efter ett tag så insåg hon vem det var och ...

Nu var det verkligen evigheter sedan jag uppdaterade här, jag skäms ju nästan! Men, det har ärligt talat inte hänt så mycket, så därför har jag inte skrivit heller.Men det jag kan berätta nu är att Vilda har börjat löpa igen, så nu om 1 vecka kommer ...

Förra veckan så gav jag och Vilda oss ut och tävlade lydnad. Men nej, det gick inte så bra..Jag märkte redan innan vi gick in på planen att Vilda inte var sig själv, hon var inte lika uppmärksam som vanligt och jag hade svårt att få igång henne. Anta...