Tack vare världens snällaste föräldrar har jag haft möjligheten att köpa en Nikon D3000 och jag är så sjukt nöjd med den. Blir så otroligt fina bilder. I flera år har jag velat haft en systemkamera, men det har inte blivit av, förrän igår..

Har varit lite bloggtorka, men det beror på att jag verkligen inte haft något intressant att skriva om..
Eller kan ju skriva att var på BHK med Vilda häromdagen och vi tränade på "Hopp över hinder" för första gången på säkert 1 år och kan stolt säga att trots det gått sådan lång tid så kom hon ihåg det och utförde det galant :D Hoppas att inte mina nervositer kommer störa tävlingen bara.. Undra hur jag ska göra då.

Ikväll så ska jag fara till Niclas, han slutar att jobba 20:15 så är väl hos honom vid 9 någon gång.. Ska bli skoj :)  

Måste ju berätta om vad som hände på måndagen.
Jag var hos Niclas när mamma ringde på kvällen och berättade att Dizzy betedde sig konstigt, hon hade t.om åkt hem tidigare från jobbet pga det eftersom min syrra ringt och berättat.
Dizzy ville nämligen inte vara ute och gå, utan stannade hela tiden och tittade bakom sig, mot typ bakbenet och så gjorde hon om och om igen.. När mamma kom hem hade dom gått ut med henne igen, men samma sak. Hon ville inte gå..

Hon hade även stora problem med att lägga sig, hon ville inte riktigt, utan "bugade" istället, sätta sig gick inte heller. Funkade inte ens med godis, så mamma var grymt orolig och det blev även jag.
Så vi bestämde att mamma skulle komma med Dizzy till granlo så skulle jag få titta på henne och se vad det kunde vara. Det kändes som en evighet innan dom kom då:

Jag hade genast börjat misstänka att hon hade fel på höfterna, bakbenet vad som helst.
Iallafall kom dom och vi gick omkring på parkeringen, jag riktigt klämde ordentligt på hennes höfter, ben och allt för se ifall det gjorde ont, men ingenting. Jag letade även efter fästingar och småsår.

Tills jag klämde på hennes mage och tyckte att den var hårdare än vanligt och jag tänkte då att hon kanske inte hade bajsat något den dagen så hörde med syrran och det hade hon inte. Så tänkte då att hon helt enkelt var hård i magen och hade svårt att få ur sig det hon skulle, så jag klämde mycket på hennes mage och sprang med henne och allt för att få igång hennes mage. OCh efter ett tag så sätter hon sig och gör sitt behov och ut kom det bajs som både var grått och hårt och faktiskt både lät och studsade när det landade på backen..
Gissa vilken hund som var precis som vanligt efter det? Jo min älskade Dizzy <3

Hon var bara hård i magen, antagligen för att hon äter som en häst nuförtiden och brukar även tjuva av Vildas mat:P

Är otroligt glad över att det inte var något annat, det kändes så skönt när vi kom på vad det var..

Den hunden kan verkligen skrämma upp en ordentligt:) Min lilla flicka!

Ja, vad kan man säga om utställningen:) Denna gång sprang hon hur fint som helst och var livlig och inte brydde sig om min nervosite, men denna domaren gillade verkligen inte Vildas öron, utan ville att det skulle vara mera tipp, därför fick vi inte våran 1:a. Utan det blev en 2:a även denna gång. Det känns ganska pissigt faktiskt. När vi liksom har fått många 1:or och CK med och så har vi lyckats fått två 2:or nu. Jaja, sådant som händer..
Nästa utställning blir nog inte förrän augusti, så vi får se då!

Kritiken var väl dock ganska bra, men det kommer jag skriva in så fort jag lyckats tyda allt det står där :)

Ja, imorgon är det dags för utställning och är faktiskt inte nervös och ska fan inte vara det imorgon heller.. Funderar på att lämna Vilda i bilen och ta fram henne när det är våran tur, så hon inte känner av min nervositet ifall jag nu skulle vara det.

Väldigt fin är hon just nu, hennes vita krage är riktigt vit då jag duschade den förut och hennes päls är fluffig och ordentligt genomkammad.. Och hennes tänder är nyborstade.. Det är 21 andra collies anmälda imorgon, så håll tummarna för oss!

Igår var jag och Niclas iväg till härnösand en sväng, då han skulle på arbetsintervju! Och då passade man ju även på att träffa Lisa, vilket var så grymt roligt. Vi käkade på subway och det var grymt gott :)

Och måste säga ett stort grattis till älsklingen, som faktiskt fick jobbet!! Dom ringde idag och berättade för honom.. Så from tisdag så kommer han jobba i härnösand. Jag har en känsla av att jag inte kommer träffa honom så mycket framöver.. Då det tar 45 min att åka dit liksom.. Han kommer ha fullt upp! Får väl passa på att träffa honom på torsdagen till veckan, då är han ledig:)

Haha, nu låter det som vi inte kommer träffas innan, men det gör vi ju, han ska ju med på utställningen imorgon och efter cruisngen som är på kvällen som jag ska gå på tillsammans med Lisa och hennes syrra så ska jag antagligen sova hos honom och sedan på söndag åker vi hem hit och han stannar till måndagen, så det är ju skönt. Annars kommer jag ju längta ihjäl mig efter honom <3

Dizzy höll verkligen på skrämma livet ur mig ikväll, fan vad rädd jag blev!

Vi var nämligen ute i skogen, jag, syrran och hundarna och Dizzy och Vilda håller på att springa omkring som dårar.
Helt plötsligt börjar Dizzy skrika, lät som hon hade riktigt ont, och Dizzy brukar sällan reagera vid smärta, inte ge ifrån sig ett pip, det har vi bevis genom att hon blivit påkörd, samt fått en sena avskuren, spik i tassen osv. Hon brukar bara fortsätta utan ett ljud, men nu lät det riktigt hemskt och jag och Sofia sprang skitsnabbt fram till Dizzy där vi hittar henne sittandes med högra framtassen uppe i vädret.

Jag var helt säker på att hon hade brutit den, med tanke på hennes skrik, så jag börjar bära henne en bit, tills jag inte orkar länge och släpper ner henne försiktigt och då kan hon plötsligt stöda tassen utan problem och hon börjar genast gå omkring och nosa utan ens att halta det minsta..

Fy fan vad jag var rädd, var helt säker som sagt att hon brutit den, men inget fel alls var det med den. Antagligen sprang hon snett, eller in i en sten med tassen eller vad som helst och det gjorde ont från början... Puh säger jag bara..

Den där hunden kan verkligen skrämma mig..

Dizzy häromdagen

Vildis!