Ni är det finaste och underbaraste som finns. Vad livet hade varit tråkigt utan er 2 vid min sida. Utan era små tokigheter ni har för er, Dizzys otroliga envishet men ändå lättlärdhet och Vildas livlighet och arbetsvilja. 
Ni är så olik varandra som man kan vara, men jag älskar er lika mycket. Och vi har så roligt tillsammans. Jag älskar att se hur lycklig ni blir ifall vi leker eller tränar. Jag älskar att se på när ni leker med varandra och jagar varandra över gården.
Och jag älskar att vakna upp på morgon och se er vid min sida.
Ni är mina underbara änglar, tack för att ni finns <3 

Igår fick jag meddelande på facebook att en av Vilda valpar har varit på utställning. Mironik's Durietz "Leslie", den sobla tiken i kullen :)
Hon blev utställd av sin lillmatte Rosa och dom blev BIR-valp och BIS-2. Grattis ännu en gång till er!!!

Riktigt roligt och så fick jag en bild skickad med, men den kan ni gå in på uppfödarens hemsida och kika på. Hon ser så fin ut så! 
http://mironik.anyware.nu 

  En bild jag hittade på mig och Dizzy som är tagen för över 4 år sedan, strax innan henne henns 2 års dag :)

Slänger in 3 mobilbilder i brist på annat!

   Dizzy behövde lite mys en dag så matte satt vid datorn

   Vilda under en promenad. Här hade vi just kört lite lydnad.

   Och här behövde Dizzy lite mera mys när jag satt och kollade på tvn :)

Det har efterfrågats bilder på hur Vilda ser ut nu, tyvärr är dom tagna med min dåliga mobilkamera, får ta en bättre någon annan dag :)

     
Alltså, hennes krage får mig att skratta, den är så ynklig! Och "byxorna" är helt borta nästan och svansen är ynklig den med. Och hela hon känns så korthårig ^^ 

Jag har insett att jag antagligen aldrig kommer kunna ställa Vilda nå mer..
Och det tycker jag är skit trist faktikt, även om jag var en nervvrak på utställningsdagen så var det ju ändå alltid kul..

Jag tittar på henne och ser världens vackraste collie och känner sådan otrolig kärlek för henne. Men jag vet att domarna inte skulle tycka samma sak, pga hennes öron. dom lever nämligen i sin egen lilla värld. Det högra örat står rätt upp och det vänstra tippar bara litegrann.
Och har man en collie med sådana öron, är det ju inte ens någon mening att ställa ut, kommer ju aldrig få en 1:a pga av dom.. 
Och det är så tråkigt tycker jag. Jag är egentligen ingen utställningsmänniska, men jag tycker om att åka iväg på sådant, då träffar man lite folk osv..

Dessutom har jag ångest just nu. Känner en sådan press på mig angående att tävla lydnad att jag itne orkar ens ta tag i det, känner inte att det är kul för tillfälle.. 

Måste bara slänga in och visa lite bilder på kattungarna vi har :)