Jag har insett att jag antagligen aldrig kommer kunna ställa Vilda nå mer..
Och det tycker jag är skit trist faktikt, även om jag var en nervvrak på utställningsdagen så var det ju ändå alltid kul..

Jag tittar på henne och ser världens vackraste collie och känner sådan otrolig kärlek för henne. Men jag vet att domarna inte skulle tycka samma sak, pga hennes öron. dom lever nämligen i sin egen lilla värld. Det högra örat står rätt upp och det vänstra tippar bara litegrann.
Och har man en collie med sådana öron, är det ju inte ens någon mening att ställa ut, kommer ju aldrig få en 1:a pga av dom.. 
Och det är så tråkigt tycker jag. Jag är egentligen ingen utställningsmänniska, men jag tycker om att åka iväg på sådant, då träffar man lite folk osv..

Dessutom har jag ångest just nu. Känner en sådan press på mig angående att tävla lydnad att jag itne orkar ens ta tag i det, känner inte att det är kul för tillfälle..