I huset alldeles bredvid oss har det alltid bott samma människor. Och dessutom är vi släkt med dom och känt dom hela livet. Dom har flyttat till stan nu och idag började dom nya grannarna att flytta in.

Jag hade hört att dom skulle ha hund, men visste inte ras eller nånting och hela alltet har gjort mig orolig. För att det betyder att jag måste ha Dizzy kopplad nu, varje gång vi går ut. För hon kommer inte lyssna ifall dom skulle gå ut med sina hundar. Det var skillnad innan, då var vi dom enda som hade hund här, så då var det ingen fara.
Och mest orolig över har jag varit att det ska vara någon småhund dom har, Dizzy tål verkligen INTE Sådana.. 

Iallafall så var jag borta när dom började flytta in idag, så då skickade Niclas sms till mig och sa att dom börjat flytta in, samt att det var 2 minihundar som dessutom var hanar.. Och jag blev så less och ännu mera orolig över hur det skulle bli.
Efter några timmar får jag höra att han ljög, det var varken småhundar eller hanar utan stora tikar. En rottweiler och den ena är en lapphund, tror jag, jag vet inte, har nämligen inte sett dom ännu, men dom andra har..
Blev iallafall oerhört lättnad över att det varken var hanar eller småhundar..

Däremot känns det som sagt jobbigt att jag numera alltid måste ha Dizzy kopplad och ständig uppsikt ifall dom skulle komma ut med sina hundar.. Nu måste vi ju dela lägda med dom! Vi har nämligen en alldeles bakom huset och det är såå perfekt att gå dit trötta kvällar och tidiga mornar och snabba rastningar under dagen.

Grannhundarna har nosat ihjäl sig på våran gård berättade pappa.. Dom gick omkring överallt och lyssnade inte alls på sina ägare förrän dom fick bli lite arg, så då kanske det inte bara är jag som har problem med det ;)