Jag hoppas innerligt att jag är på bättringsvägen nu, trots att jag spydde igårkväll, men misstänker att jag hade tvingat i mig själv att äta för mycket. Men idag känner jag mig rätt frisk och jag har varit ut med hundarna en massa gånger. UNderbart!

Hundarna försvinner nästan i snön, t.om Dizzy med sina långa ben och sina 67 cm i mankhöjd måste HOPPA för att ta sig fram, haha värsta gulligt:)

Sitter i min säng och skriver nu. Med Dizzy halvt liggandes uppe i mitt knä sovandes och Vilda på min andra sida med sitt huvud på mina kuddar och där ligger hon och småsnarkar, låter värsta mysigt:)
Åh vad jag älskar mina hundar!