Någon av våra grannar smällde av en raket förut, vilken resulterade i att Dizzy genast sprang och la sig i ett hörn.. Min älskade stackare:(

Att hon är så känslig.. Blä, hatar raketer. Förr så älskade jag det, tyckte det var roligt att smälla och titta på, men inte nu längre, när Dizzy är så rädd för dom.
Skönt iallafall att Vilda inte är ett dugg berörd.. Kommer ihåg på nyårsafton (förra såklart) så när det smälldes som mest så ville hon ut. haha tok fia..

Imorgon ska Dizzy få följa med på hunddagiset.. Får så dåligt samvete över att lämna henne så mkt, får faktiskt inte särskilt mycket dåligt samvete över att lämna Vilda, men det är annorlundare där, Vilda är inte alls lika fäst vid mig som Dizzy är. Det är inte Vilda som typ matvägrar ifall jag är borta.. Men Vilda ska självklart också med någon dag. Måste ju få hjälp med fotgåendet och annat inför tävlingen:)

Förresten så har jag och Niclas varit tillsammans i 8 månader nu (igår)<3
Helt otroligt vad tiden går:)