Idag har jag haft riktigt ont i min tand, nämligen en visdomstand, har aldrig haft besvär med dom förut, men idag har det varit jobbigt. Kände redan av det imorse. Tandköttet är alldeles svullet och det har gjort att jag har haft väldigt svårt att le, skratta, prata och t.om svälja. Då gör det jäkligt ont. Och det gör det fortfarande. Detta gjorde att jag inte kunde äta någon lunch och inte heller någon frukost och så ska man överleva en hel dag på skolan, ja då är det riktigt svårt. Jag får försöka äta ikväll när jag kommer hem, alltså vid 19 tiden. Drygt. En glass blev min lunch. Tänke att det kunde vara skönt att trycka in i käften, men jag kände ingen skillnad.
Men 2 ipren senare så känns det nu liiite bättre. Inte mycket dock, men nånting.

Sitter här på skolan och håller på att skriva årsredovisningen om vårat företag. Det är drygt och det är bara jag här, Lisa for hem, hon satt här bredvid mig och sa att hon inte orkade vara kvar och ville också ta 1 bussen hem med några andra som skulle göra det, så jag orkade inte säga åt henne att stanna utan jag sa åt henne att hon fick väl fara då. Men jäkligt tråkigt är det, så nu sitter jag och skriver på den skiten själv. Vi har nu dock 20 min rast (nu bara 10 min kvar). Sedan bara kämpa på i 2 timmar till innan bussen kommer.

DIZZY
Hon har blivit sitt gamla jag igen, kommer ihåg att jag skrev när hon var skendräktig att hon var så lugn och gick sååå fint i kopplet m.m och även att jag saknade den gamla Dizzy. Men nu när jag har den gamla Dizzy så saknar jag den nya, förstår ni? Sjukt, men sant. Nu är hon rent ut sagt odräglig, hon drar i kopplet, går absolut inte bredvid mig, max 5 sek går hon där, sedan är hon så långt framme som hon kan vara igen. Så frustrerande och det är såå jäkla jobbigt att stanna minst var 5:e meter... Och jämt när jag stannar så backar ju hon alltid tillbaka till sin plats, men som sagt där är hon bara i ungefär 5 sek. Och så¨gnäller hon som fan och skäller ibland när jag stannar och hon ska tillbaka till sin plats, sååå jobbigt. Jag vet inte vad fan jag ska göra åt det heller. Hon blir helt okoncentrerad när hon är ute, särskilt här på skolan eller på nya ställen, vilket jag kan ju förstå  lite, men ändå. Hon har ju varit med mig här i 2 år nu! Och så ska hon nosa överallt, när vi går i stan och vi närmar oss en god lukt så riktigt drar hon sig dit och riktigt nosar och går knappt att få med henne därifrån. Hon är såå jäkla stark... Jobbigt är det nu... Väldigt. Men bara kämpa på som alla andra gånger hon hamnat i sådana här perioder vilket har varit flera ggr per år.

Nu ska jag sluta klaga över min tjej, det är ju aldrig hundens fel säger dom, men är det mitt fel då? Jag kämpar ju som fan, men lyckas inte....

Men hon är fin ändå. och jag älskar henne ändå, såklart. För den mesta tiden 'är hon ju en gopropp:)

Nu ska jag fortsätta med skolarbete. ciao