Där är våra nya kattungar. Eller våra nya VILDA kattungar. Japp.
Våran katt Sonya fick dom för ungefär 5 veckor sedan, UTE. Vi har letat och letat men inte hittat. I måndags natt så hörde min lilla syrra kattungeskrik på altan, hon tittar ut och ser den svartvita kattungen och tar in den.
Natten därpå hör Tim ett kattungeskrik och går och kollar. Då är det kattungen som är mest grå i ansiktet som hittades. Tim fick jaga han på gräsmattan innan han fick tag på den. Och igår vid 16 tiden så hittades den som är i mitten på bilden av min pappa. Den satt också på altan.
Och idag hittades en nästan helgrå kattunge, också på våran altan. Den finns ej med på bilden.
Den första kattungen har blivit LITE van oss, dom andra två fräser och spottar. Den senaste är mysig. Den har inte fräst åt oss en enda gång och den följer efter oss. Den följde efter Dizzy, men det uppskattades inte av henne. Hon böev osäker på den lillen och sen fick hon för sig att hon skulle leka med den och försökte få igång den som hon gör med hundar, det uppskattades inte av kattungen.

Könen vet vi inte. Det är sååå mycket lättare att se när dom är nyfödda tycker jag. Nu är dom alldeles lurviga så man ser inte.
Kommer inte ihåg hur det skulle se ut. Någon som kan förklara?
Är det lång ifrån det sitter eller tät när det är en hane? Förstår ni vad jag menar?
Hjälp tack iallafall..

Trivs så bra på Tinas Hundliv. Det är underbart. LOVE IT!